…men det var kallt, allt var åter fruset, isen på dammen hade lagt sig igen. De milda vindarna som dragit in hade vänt. Nordan ända uppe i från Harads svepte ner över kusten. Allt som omfamnat mig för bara en vecka sedan hade vänt mig ryggen. Trädgårdsarbetet fick vänta. Jag vände på klacken och gick in igen. In till mina anemoner, franska tulpaner, pärlhyacinter och ranunklar.
November är verkligen inte en favoritmånad, förlåt alla novemberälskare, men för en ”höstgråterska” brukar inte denna månad innebära några större ljuspunkter. Även denna gång inledde november genom att visa sitt sanna jag; kuling, styv kuling, storm i vindbyarna, regn på snedden, regn på raken, regn, regn och åter regn och moln tunga så det knappast gick att andas, men så plötsligt så skärpte den elfte månaden till sig. Temperaturen hade sjunkit till minusgrader under natten, när jag drog upp rullgardinen flödade solen in genom fönstret, intog hela huset och ett frostigt landskap hade landat i min trädgård. På med kläderna och ut i allt det vackra!
Tack november, allt är förlåtet!







Sen blev det morgonpromenad vid havet, ” min” förlängda trädgård. Så tacksam att jag har allt detta i min närhet. Havet var inte fientligt, utan mjukt, stilla och välkomnade mig när jag sänkte ner mig under ytan.






September var ljuvlig. Oktober har också visat sig från sin bästa sida, stilla mornar, dimma över ängarna, höstlöven i sprakande färger, soluppgångar som sprängda granatäpplen – Hösten när den är som bäst.










Höstsilveraxen högst upp till höger har blivit en favorit. Bladverket som går i mörkbrunt utgör en fin kontrast till allt det gröna, dessutom doftar de vackra spirorna väldigt gott. En skir odefinierbar doft, men god!
Jätteverbenan är också en nytillkommen favorit. Satte en planta i fjol som kom med en stängel. Nu blommar ett tiotal. De sträcker sig som graciösa balettdansöser mot himlen. En ensam liten ros, Louise Odier tittar försiktigt fram. Nu har jag tappat namnet på det lilla trädet med de så vackert röda hängena. Kanske någon kan hjälpa mig med namnet.
Jag njuter fortfarande av min trädgård. Snart går den i ide, lägger sig till ro, allt växande drar sig tillbaka, under myllan. Vilar där och väntar på ljuset och värmen. Visst är det fantastiskt!


Har inte bloggat på ett tag. Skolan startade och tiden försvann. Dessutom var vädret inte det bästa. Men nu har september verkligen visat sig från sin allra ljuvligaste sida. Mild och vindstilla. Men jag återkommer med september. Här kommer lite blomsterprakt från augusti!
Som ni ser så är mina favoritfärger rosa, lila, blå, vit, men jag gillar också inslag av lite starkare färger såsom gula och orangea ringblommor och krasse med sina sprakande toner.
En ny bekantskap i år är Cinnean, bild 2 och 3. Väldigt rara. Nästa år ska jag försöka hitta fler sorter och fröså många fler. Sista bilden är på franskt kungsljus. Oerhört skira och vackra. Även denna är ny i min trädgård. Fick den av en kvinna på koloniområdet vid Östra sjukhuset, Torpakolonin när jag var där på Öppna Trädgårdar på försommaren.
I juli dök dessa ljuvliga små blåvingefjärilar upp eller som de också heter Polyommatini, fast blåvingefjäril är ju ett så mycket vackrare namn. De var svårfångade, men jag lyckades närma mig dem med min digitalkamera med förstorningslins. Jag blir lycklig av alla fjärilar som seglar genom min trädgård.






Ett regn drog förbi
min trädgård i natt
trädäcket ännu vått
när mina fötter
mötte träet yta
Värmen kom smygande
efter regnet
bredde ut sig
som en mjuk hand
Jag gick ut
andades in den friska luften
noterade de
ännu, på daggkåpans blad,
vidhäftade glitterdroppar




I år har Josefina Åkerlund i Timmervik blivit eko-odlande grönsaksbonde. Jag har haft förmånen att följa henne under våren och sommaren på Instagram och i irl. Jösses vad hon har jobbat med att få klart allting: Byggande av tunnelväxthus, iordningställande av odlingsbäddar på friland, staketbygge så inte rådjur och harar tar sig in, sådd, omplantering, plantering osv osv. Sedan drygt en månad finns nu också försäljning av finfina grönsaker, hemmakokt gudomligt god kola, marmelad, örtblandningar, biovaxpåsar och dukar som man kan använda istället för plast.
Jag känner mig rik när jag cyklar de knappt 200 metrarna till Josefinas hus och kan inhandla fantastiskt fin grönkål, sallad, selleri, mangold, marmelad och så kola förstås!
https://www.facebook.com/TimmervikensSkafferi


Efter många torra, långa dagar kom efterlängtat regn. Trädgården återhämtar sig snabbt och nu står den i full grönska igen. Maiden Blush och Mme Plantier blommar helt fantastiskt. Måste komma ihåg att klippa ner dem lite mer nästa vår och fixa bättre växtstöd.
Besökte Tusen Trädgårdar i söndags. En gång om året kan man som privatperson öppna sin trädgård för allmänheten. Jag har haft funderingar på att vara med, men tänkt att min trädgård nog inte är bra nog, men efter söndagens besök på Torpa kolonilottsområde i Göteborg, där vi besökte många mysiga små trädgårdar, inser jag att min trädgård står sig ganska bra ändå. Tusen Trädgårdar går av stapeln varannat år och tanken är att man ska få möjlighet att besöka andras trädgårdar för inspiration och glädje. Samt träffa trädgårdsfolk förstås. Fast om jag är med så kan jag ju inte besöka massor av spännande, vackra trädgårdar.
Här lite bilder från Torpakolonin:
Jag vill hitta på namn till de olika små rummen som finns i min trädgård. Vad ska till exempel platsen heta vid magnoliaträdet och dammen, eller magnoliaträdet och den vita rabatten. Har ni något bra förslag? Här blommar just nu New Dawn, schneewittchen, malva, vit lavendel, fingerborgsblommor…



Efter dagar med mycket hög värme kom urladdningen; åska, ännu så länge på avstånd, och med det, ett efterlängtat regn. Underbart! Nu slipper jag vattna idag! Det går också att andas lite lättare. När termometern stiger över 30 grader är det alldeles för varmt för att kunna njuta.
Nu blommar Maiden Blush, den gudomligt doftande ljusrosa rosen, likaså Louise Odier och Mme Plantier. De har vuxet galet mycket och jag måste verkligen hitta nya sätt att stötta upp dem.
Pioner kan man inte ha för många av. Jag har nog tio olika i mitt Tusculum just nu, men jag är dålig på att komma ihåg deras namn när jag väl planterat dem.








