mytusculum

Tänk att trädgårdens vackraste tid kan vara hösten; klara, kyliga morgnar, färgsprakande träd, djupblå himmel. Daggdroppstunga spindelnät och dimma över nejden. Fåglar, fjärilar och surrande humlor har dragit sig tillbaka. Sov gott tills vi ses nästa vår.

Jag går sakta genom trädgården. Ger akt på nedfallna löv i  vackraste karminrött. Det är inte mycket som blommar nu, men ringblommorna står som utropstecken här och där. En och annan malva finns också kvar.

New Dawnrosen som brukar blomma ända in i oktober gör ett uppehåll i år. Istället är det Schneewittchen som gungar som båtar på ett hav mot den  grågröna husfasaden.

Trädgården stillnar, drar sig tillbaka, tänker; Vila varsamt under jorden. Mitt sinne gör likadant. Finner ro där jag går sakta på grusgången, över gräsmattan och stensättningen.

Jag har nog aldrig jobbat så lite i min trädgård som i somras. Värmen och torkan gjorde att orken sinade. Vi vattnade och vattnade för att hålla blommorna i liv, ändå blev inte blomsterprakten ”ögonbedövande”. Det var för varmt och torrt helt enkelt. Men så kom augusti och vädret blev lite mer normalt. Trädgårdssinnet öppnades lite igen, energin kom tillbaka och nya trädgårdstankar tog fart.

Här kommer i iallafall lite bilder från sommaren.

Honungsrosen blommar alltid lika fint. Blev nöjd med min zinklåda där jag planterade mynta, rosmarin och oregano. Fläderblommor blev plockade och nu finns saften nedfrusen.

Lycka att kunna plocka in blommor från trädgården.

Dillen blev fantastisk fin i år. Här tillsammans med doftande luktärt.

Egentligen gillar jag ju inte gult och orange, men i form av ringblommor och krasse går det alldeles utmärkt.

Trädgårdslönnen har blommat fantastiskt fint i vardagsrumsfönstret. De fina små skyltarna köpte jag av en keramiker på Ven i somras.

Plötsligt upptäckte Ali att det växte tomater i odlingslådorna. Fröna måste ha tagit fart från kompostjorden jag la i lådorna. Nu i september skördar vi tomater varje dag! Lycka!

Natten skymmer, ljuslyktorna tar vid.

Kaprifolen doftar ljuvligt, bakom berget skymtar månen.

Välkommen in i min trädgård. Ni får huka er lite på grund av fläderträdet för att komma in på framsidan av min trädgård. I rabatten vid grusgången blommar bl.a lavendel, akleja, fingerborgsblommor, daggkåpa och rosor; Den första är Louise Odier, den andra Mme Plantier och den tredje Maiden Blush. Alla doftar helt gudomligt och i år blommar   Mme Plantier och Maiden Blush något enastående.

Behöver köpa högre rostorn till Mme Plantier.

Jag älskar att stoppa näsan i Maiden Blush. Trodde först att den inte alls skulle ta sig, små gröna larver på varenda knopp, men jag krossade larverna mellan mina fingrar och nästa dag hade blommorna slagit ut.

Louise Odier

Salladen växer så det knakar, hinner ju inte äta ikapp! 🙂 Däremot har inte luktärterna tagit sig än. Får kanske vattna med lite guldvatten, utan att skvätta på salladen förstås.

En pumpakärna har tagit sig från i fjol. Det konstiga är också att en massa tomatplantor har krupit upp genom jorden. Jag grävde ju ner en hel del kompost i odlingslådorna. Tror ni att tomatkärnor kan ha legat med där och sedan börjat växa? Annars vet jag inte var de kommer ifrån.

Mandelpotatisen ser också ut att trivas. Tänk när man får dra upp de första potatisarna, vilken rikedom. I blomsterlådan till vänster blev mina squashplantor uppätna, men jag ska hämta nya hos en kollega i veckan. Slängde ut en förfrågan på Facebook och fick napp! Tack Facebook och Pedja!

Det är sjunde sommaren jag tillbringar i mitt paradis. Jag flyttade in den 17 december 2011. Då såg framsidan ut som första bilden, förutom äppelträdet till vänster och rosenbusken mitt i bilden som var bland det första jag planerade. Sedan anlade jag grusgången till lilla huset och tredje och fjärde bilden visar hur det ser ut idag åtskilliga arbetstimmar senare.

När jag flyttade in i mitt hus bestämde jag mig för att inte göra allt med en gång. Min målsättning har varit att aldrig känna mig stressad över att jag måste göra saker, utan att allt får ta sin tid. Jag satte upp årsmål som jag hållit ganska bra. Visst ibland kan jag stressa upp mig när jag inte hinner klippa gräset, men för det mesta är det bara ren och skär trädgårdsglädje att ha min trädgård.

Hela tiden får jag nya idéer i huvudet vad jag vill göra. I slänten på framsidan vill jag nog ha en liten trappa och ett liten stenparti på varsin sida om trappan. Vid två av grindarna vill jag ha någon form av pergola där klängrosor ska växa.

Den övre bilden är från 2018 och den undre från 2017. Som ni nog kan se så har jag breddat båda rabatterna. Men nu tycker yngsta dottern att det får räcka: ” Vi måste ha lite gräsmatta kvar så vi kan spela krocket!”

Det är magiskt hur växterna vet när de sakta ska öppna sina kronblad och visa sig i all sin prakt. I år har det gått lite för fort. Irishavet och rhododendron i backen är redan utblommade, men åh så vackert det var så länge det varade.

Dessa skönheter har redan blommat ut. Under en vecka doftade de kryddigt starkt, som en fläkt av Indien eller varför inte Marrakech. Är de en rhododendron eller en azalea? Vad är egentligen skillnaden?

Plötsligt exploderar allt! Magnolian, körsbärsträden, forsythian, tulpanerna, gullvivorna. Gräset växer så det knakar, måste skaffa mig en robotklippare så jag hinner göra andra, roligare saker. Jag fixar och pysslar, gräver och rensar. Ser allt som måste göras. Maj är magiskt, men det är också då allt händer. Vilken tur att det är Kristi himmelsfärdshelg. Fyra dagar ledigt. Jag hinner ikapp. Planterar sommarblommor i krukor, vänder ner kompost och kogödsel i odlingslådorna, inser att jag inte kan så med en gång, måste vänta några dagar. Vattnar, rensar en rabatt till. Sprider ut hönsgödsel i rabatterna och specialnäring till azaleorna. Magnolians blommor seglar till marken. Ali hjälper mig och breddar rabatten vid odlingslådorna. Jag köper en maskros/ogräsuppdragare och H spanar ivrigt över gräsmattan och jagar de gula solarna med det nya verktyget.

Sedan tar jag paus. Går och ställer mig under skyarna av körsbärsblom, stilla, lyssnar till bina och humlorna. Går sakta runt och tittar på alla blommor, plåtar. Sätter mig i skuggan och läser. Lyssnar på koltrasten, ser rödhaken. Cyklar ner till havet och badar. Vårens upplevelser blir starkare, tydligare och klarare för varje år. Älskade maj!

Körsbärsträden blomning är extra magnifik i år. Går och ställer mig under ett av träden. Lyssnar till bina. Har du stått under ett körsbärsträd i år? Om inte, skynda, skynda att göra det!

Grönt är skönt. Klorofyllen berusar mig.

Sakta rullar ormbunkarna ut sina tungor.

Köpte en planta av dessa skönheter i Göteborgs Botaniska trädgård för något år sedan. nu blommar de ljuvligt och länge.

Jag måste komma ihåg att skriva upp vad jag handlar och planterar. Nu kommer jag inte ihåg namnen vare sig på de vackra mörklila tulpanerna eller den rödbruna buskliknande blomman. Någon som vet?

Vet ni vad det här är?

Jo, det är en azaleaknopp. Snart spricker den ut i klaraste rödorange.

Kungängsliljan, en av mina favoriter. Både ståtlig och skir.

A chair with a view. Här är det gott att sitta.

En magnoliablommas färd. Först en knopp…

Sedan blomma…

för att därefter övergå till en ”kotte”

Blåbärsblommorna faller ner i dammen.

Vilsamhet under magnoliaträdet.

Mars bjuder på kyla och snö och april börjar i samma anda. Vi huttrar och fryser, beklagar oss och undrar när våren ska komma. Under påskhelgen bestämmer sig solen för att lysa över oss och vinden mojnar. Det blir några riktigt fina dagar och på baksidan huset kan vi njuta i solstolarna invirade i yllefiltar.

Idag går jag ut för att leta vårtecken i trädgården. Allt ser verkligen dystert brunt och beigt ut, även om mossan i gräsmattan lyser upp en smula.

Ingen idé att skära av gamla torkade blomkvistar, de står kvar som skydd, även om inte knopparna börjat röra på sig under jorden ännu… eller…

…här har ju tulpanskott tagit sig upp till ytan. Nu gäller det att spraya dem med ”antivilt-spray” innan rådjuren får vittring.

Och titta här! Krokusarna har minsann funnit sin plats i solen. Visst är det förunderligt  att de vet när det är dags att sakta börja spira, först under jorden för att sedan titta fram och öppna sig mot ljuset och sprida en liten varm känsla av vår i hjärtat hos frusna människor.

Is ligger kvar på dammen, men pumpen med den lilla fontänen gör så att det inte bottenfryser.

I en annan del av trädgården står kompostbehållarna. Här inne råder febril aktivitet. Den högra komposten är redo i vår. Då har jag hållit igång den i sex år. Tusentals maskar rumsterar omkring därinne och jag hoppas att tillskottet ska göra gott i mina rabatter i sommar.

Inne har jag pyntat till påsk med några ägg, påskris och tulpaner. Blommor kan man aldrig få för mycket av.

Idag regnade det för första gången på flera månader känns det som. Ett välkommet vårregn som vi behöver mer av och nu stiger värmen. Snart kan vi börja plantera i utekrukorna också.