Plötsligt händer det – Irisblommorna slår ut och allt blir blått. En kort stund flödar Mitt Tusculum i den vackra lilablå färgen. Tillsammans med de skirt gröna ormbunkarna och den ceriseröda rhododendron Nova Zembla bilder de en färgsprakande prakt.
På andra sidan, trädgårdens framsida, händer det nya saker, vad tror ni det ska bli?
… eller varför inte ”des tulipes en masse” eller det roliga engelska uttrycket ”tulips galore”! Det verkar vara ett tulpanår i år. Nog för att jag stoppade ner ganska många lökar i höstas, tillsammans med lite benmjöl som ska vara bra, men inte så här många!
Jag har också noga passat på när tulpanerna stack upp sina första små grönskande blad och sprayade på Trico Garden mot oönskade hungriga rådjur och harar. Det verkar ha hjälpt!
Älskar de här mörka, nästan svarta tulpanerna, bakom dessa mina älskade gullvivor som var farmor Judiths älsklingsblommor tillsammans med pärlhyacinter. Kommer ihåg att hennes gräsmatta under äppelträden var översållade med just gullvivor. Barndomsminnen som finns kvar i mitt hjärtas minnesbank!Dessa ljust gula, med ett stänk av rosa måste vara nya tulpaner som jag tyvärr inte vet namnet på.
Vaknade tidigt, pigg för en gångs skull. Hörde fågelsång genom fönstret. Trädgården kallade. Fint att möta solen över hustaket.
Ibland är det alldeles underbart att gå upp tidigt för att se solen sprida sig i min trädgård. Jag måste bara lära mig att inte svepa för fort med min kamera. Ska fixa dammen i sommar, så inte plasten syns. Förhoppningsvis kommer det att finnas en vedeldad bastu i skjulet om någon månad. Snart blommar irishavet!
Åkte till Kärrstegens gård för några veckor sedan. Här finns ett supermysig café/restaurang och en butik fylld av prylar, lite för mycket av samma sort för min smak, men om man letar lite så kan man hitta små guldkorn. En vacker linneblus, en underskön pelargon eller sköna plädar. Dessutom säljer de snittblommor. Kunde inte låta bli att köpa några ranunklar och rosor i ljuvligt dovt rosa. Dessa blev de sista köpesnittblommorna för den här säsongen. Nu tänker jag plocka från min trädgård.
Ljuvligt vackra ranunklar och rosor från Kärrstegens gård
Maj har gjort sitt intåg och sakta, sakta börjar maj veckla ut sitt vårlika flor. Kylan har hängt i, men till slut klarar inte knopparna att stå emot. De måste bara upp ur jorden!
Älskar dessa kungsängsliljor. Tänk vad naturen är fiffig som kan skapa rutiga blommor! Bredvid tränger sig ramslöksliknande stänger upp sig. Just nu kommer jag inte på namnet på dem.
Köpte en ny batteridriven gräsklippare från #Ryobi. Den är så lätt och smidig. Nu är det nästan kul att klippa gräset. Gräsmattan har fått sig en giva hönsgödsel, men det dröjer nog lite innan gräset vunnit över mossan. Men jag älskar att titta ut över min nyklippta gräsmatta och snart blommar alla tulpaner i rabatterna!
Brrr, så kallt det varit, dag efter dag; frusna penséblad på morgonen, påskliljor likaså. Men så fort solen tittar fram så tinar de frostnupna glädjespridarna upp.
Nu är vi dock lovade lite värme. Det bådar gott för helgens trädgårdsarbete. Har inte alls känt för att sätta igång, men om värmen kommer då tinar nog trädgårdssjälen upp också.
Många franska tulpaner har det blivit inköpta i år. Dessa var lite annorlunda. Tillsammans med äppelblom var de häftiga, tycker jag
…men mina absoluta favoriter i år har nog varit dessa, tulpaner på lök, inköpta hos #Hartills. Så vackra milda färger, dessutom stod de väldigt länge. Satte ner några forsythiakvistar också i vasen….
Ute i trädgården har allt gått på sparlåga. De första blommorna att slå ut i Mitt Tusculum är alla krokusar. De blir fler år för år. Nu har de stått nästan en månad och inte fått konkurrens från några andra blommor.
I år blev det ett annat slags påskris. Jag plockade in en gren från trollhasseln.
Den här lille krabaten ville också ha mat från fågelbordet.
Jag är ju otroligt svag för pärlhyacinter. Dessa i ljust, ljust rosa var ena dyringar, men ack så söta.Tillsammans med ranunkel och bellies ( nu kommer jag inte ihåg om de heter så på svenska), blev de faktiskt en favoritkombo.
Nu längtar jag efter att trädgården vaknar till liv. Har lite planer på gång, kanske ett växthus, en ny rabatt med dahlior.
…men det var kallt, allt var åter fruset, isen på dammen hade lagt sig igen. De milda vindarna som dragit in hade vänt. Nordan ända uppe i från Harads svepte ner över kusten. Allt som omfamnat mig för bara en vecka sedan hade vänt mig ryggen. Trädgårdsarbetet fick vänta. Jag vände på klacken och gick in igen. In till mina anemoner, franska tulpaner, pärlhyacinter och ranunklar.
Kan man bli annat än glad över dessa spralliga ranunklar.
November är verkligen inte en favoritmånad, förlåt alla novemberälskare, men för en ”höstgråterska” brukar inte denna månad innebära några större ljuspunkter. Även denna gång inledde november genom att visa sitt sanna jag; kuling, styv kuling, storm i vindbyarna, regn på snedden, regn på raken, regn, regn och åter regn och moln tunga så det knappast gick att andas, men så plötsligt så skärpte den elfte månaden till sig. Temperaturen hade sjunkit till minusgrader under natten, när jag drog upp rullgardinen flödade solen in genom fönstret, intog hela huset och ett frostigt landskap hade landat i min trädgård. På med kläderna och ut i allt det vackra!
Tack november, allt är förlåtet!
Berget i sol och frostDammen frusenAllt stillaVar sover de riktiga fjärilarna?”Rosor i oktoberljus…” började en dikt jag skrev en gång för länge sedan. Nu får jag nog ändra till ” rosor i novemberfrost…”Här kommer digitalis att blomma vackert i vår.Hortensian utblommad, torkad, frusen, men vacker ändå
Sen blev det morgonpromenad vid havet, ” min” förlängda trädgård. Så tacksam att jag har allt detta i min närhet. Havet var inte fientligt, utan mjukt, stilla och välkomnade mig när jag sänkte ner mig under ytan.
September var ljuvlig. Oktober har också visat sig från sin bästa sida, stilla mornar, dimma över ängarna, höstlöven i sprakande färger, soluppgångar som sprängda granatäpplen – Hösten när den är som bäst.
Höstsilveraxen högst upp till höger har blivit en favorit. Bladverket som går i mörkbrunt utgör en fin kontrast till allt det gröna, dessutom doftar de vackra spirorna väldigt gott. En skir odefinierbar doft, men god!
Jätteverbenan är också en nytillkommen favorit. Satte en planta i fjol som kom med en stängel. Nu blommar ett tiotal. De sträcker sig som graciösa balettdansöser mot himlen. En ensam liten ros, Louise Odier tittar försiktigt fram. Nu har jag tappat namnet på det lilla trädet med de så vackert röda hängena. Kanske någon kan hjälpa mig med namnet.
Jag njuter fortfarande av min trädgård. Snart går den i ide, lägger sig till ro, allt växande drar sig tillbaka, under myllan. Vilar där och väntar på ljuset och värmen. Visst är det fantastiskt!
”Det brinner i en soluppgång, kom gör min ande ren” ( Gösta Linderholm)Älskar min cykelväg till jobbet!
Har inte bloggat på ett tag. Skolan startade och tiden försvann. Dessutom var vädret inte det bästa. Men nu har september verkligen visat sig från sin allra ljuvligaste sida. Mild och vindstilla. Men jag återkommer med september. Här kommer lite blomsterprakt från augusti!
Som ni ser så är mina favoritfärger rosa, lila, blå, vit, men jag gillar också inslag av lite starkare färger såsom gula och orangea ringblommor och krasse med sina sprakande toner.
En ny bekantskap i år är Cinnean, bild 2 och 3. Väldigt rara. Nästa år ska jag försöka hitta fler sorter och fröså många fler. Sista bilden är på franskt kungsljus. Oerhört skira och vackra. Även denna är ny i min trädgård. Fick den av en kvinna på koloniområdet vid Östra sjukhuset, Torpakolonin när jag var där på Öppna Trädgårdar på försommaren.