Vilken fantastisk höst det varit. I september badade jag varje kväll. Senaste doppet tog jag första veckan i oktober, funderar skarpt på att bli vinterbadare. Min trädgård är fortfarande vacker. Rhapsody in Blue och Schneewittchen blommar fortfarande, trots tidig morgonfrost som täckte gräsmattan. Två pumpor jag jag fått. Kanske gör jag pumpasoppa på den ena. Enstaka ringblommor står stadigt kvar i rabatten som små uppkäftiga utropstecken och kantnepetan gör sig fin som bakgrund till dem.
Idag har jag grävt ner tulpan och rosa pärlhyacintsknölar, en ny färg som jag aldrig sett förut. Jag har plockat in utemöbler och förhoppningsvis klippt gräsmattan för sista gången i år. Krukor och balkonglådan vid lillstugan har fått nya höstblomster. Nu går mitt Tusculum sakta till vila, trädgården andas långsammare, det är stilla, några koltrastar mumsar på nedfallna Aromaäpplen. Jag tänder mina trädgårdslyktor och tänker att vi människor också borde lära oss att andas lite långsammare, ta det lite lugnare, krypa ner under täcket med en bok och gå in i lite vintervila.
My Tusculum och trädgården vid sundet 