Mars bjuder på kyla och snö och april börjar i samma anda. Vi huttrar och fryser, beklagar oss och undrar när våren ska komma. Under påskhelgen bestämmer sig solen för att lysa över oss och vinden mojnar. Det blir några riktigt fina dagar och på baksidan huset kan vi njuta i solstolarna invirade i yllefiltar.
Idag går jag ut för att leta vårtecken i trädgården. Allt ser verkligen dystert brunt och beigt ut, även om mossan i gräsmattan lyser upp en smula.
Ingen idé att skära av gamla torkade blomkvistar, de står kvar som skydd, även om inte knopparna börjat röra på sig under jorden ännu… eller…
…här har ju tulpanskott tagit sig upp till ytan. Nu gäller det att spraya dem med ”antivilt-spray” innan rådjuren får vittring.
Och titta här! Krokusarna har minsann funnit sin plats i solen. Visst är det förunderligt att de vet när det är dags att sakta börja spira, först under jorden för att sedan titta fram och öppna sig mot ljuset och sprida en liten varm känsla av vår i hjärtat hos frusna människor.
Is ligger kvar på dammen, men pumpen med den lilla fontänen gör så att det inte bottenfryser.
I en annan del av trädgården står kompostbehållarna. Här inne råder febril aktivitet. Den högra komposten är redo i vår. Då har jag hållit igång den i sex år. Tusentals maskar rumsterar omkring därinne och jag hoppas att tillskottet ska göra gott i mina rabatter i sommar.
Inne har jag pyntat till påsk med några ägg, påskris och tulpaner. Blommor kan man aldrig få för mycket av.
Idag regnade det för första gången på flera månader känns det som. Ett välkommet vårregn som vi behöver mer av och nu stiger värmen. Snart kan vi börja plantera i utekrukorna också.
My Tusculum och trädgården vid sundet 