My Tusculum och trädgården vid sundet

Så här i de sista skälvande dagarna av april kom jag hem till min trädgård efter en intensiv dag i la Stada. Med den stukade foten haltade jag ut med sekatören, slängde en blick på björkarna och såg att de faktiskt har musöron. Gick sakta runt till Louise Odier, Mme Plantier, mina Schneewittchen och de andra rosorna och klippte ned dem.

Längst ner i trädgården bakom äppelträdet såg jag något ljust gult som lyste som små stjärnor i gräsmattan – gullvivorna! Jag plockade in en bukett och fyllde på med blå pärlhyacinter. Vilken lycka att kunna plocka in blommor från sin trädgård.

En alldeles underbar kväll i min trädgård helt enkelt; en sakta nedgående sol, helt vindstilla och nästan ljummet i luften.

Några bilder från Mitt Tusculum den 29 april:

Pionerna har redan kommit upp en rejäl bit.

Kungsängsliljorna är magiska!

Spirande tulpaner…

Dag efter dag, vecka efter vecka, månad efter månad ligger min trädgård i vintervila. Ibland under ett snötäcke, ibland insvept i dimma, ofta regnindränkt. Jag tänker inte så mycket på det, låter bara dagarna liksom gå, men när längsta månaden januari aldrig verkar ta slut längtar hela min kropp efter sol och värme, efter ljus och ljumma vårvindar.

Plötsligt en dag kommer första vårtecknet. Hos mig är det tunna, gängliga krokus i gräsmattan, snabbt följd av flera krokusbuketter här och där. Sedan kommer scillan. Jag vill ju ha en scillaäng i slänten framför huset. Det har jag ännu inte, men ska komma ihåg att gräva ner minst 50 lökar när hösten kommer. Men nu är det vår. Ja, det är vår!

Solstolen åkte fram, gödselboken likaså. Nu är gräsmattan gödslad med algomin och lite benmjöl är nedkrafsad runt lökväxterna. #TricoGarden sprayad på tulpanerna som börjat sin resa mot ljuset. Några hade redan hunnit bli mumsade på, men de flesta verkar ha klarat sig. I morgon måste de få sig ytterligare en dusch. Medlet verkar funka faktiskt.

Tänk att man kan bli så lycklig över en tunn sol som letar sig in i trädgården, knappt, knappt genom molnen, men bara så där lite så det blir ett skimmer i trädgården. Det är som om allt stillnar. Jag stannar upp i arbetet, rätar på ryggen, allt är nytt och sprött. Förväntan, nytt liv, återfödelse.