Det  blommar galet mycket i min trädgård i sommar. Jag tror att det är allt regnande som bidragit till den fantastiska blomningen. Jag sänder tacksamhetstankar till Tina som planterade två undersköna honungsrosor i trädgården när hon bodde här. Varje år fullkomligt exploderar dessa och snart dignar varje gren av skyar med gräddvita blommor. De doftar gudomligt och så drar de till sig humlor och bin i massor. Häromdagen ställde jag mig under rosenbusken vid pergolan och det var knappt jag hörde mina egna tankar. Ett sammelsurium av surrande omslöt mitt huvud. Nu när jag läser Dave Goulsons suveräna lilla bok om humlor: Galen i humlor förstår jag att jag ska vara trippeltacksam för mina honungsrosor. Utan våra humlor och bin på jorden kan vi packa ihop och dra. Så snälla, tänk på att inte bespruta din trädgård med farligheter och plantera gärna en honungsros. Du ska bli rikligt belönad! Boken är oavbrutet fängslande. Visste du t ex att det finns humlor som heter: Åkerhumla, vallhumla och jordhumla och att humlorna föredrar blåa och gula blommor. Så jag borde kanske vara lite gladare åt mina gula blommor, även om jag inte tycker så mycket om gult i trädgården. Honungsrosen skimrar i ljusgult längst in på kronbladen, vilket förklarar att humlorna druckna dansar runt från blomma till blomma. I början av varje kapitel i boken finns ett litet citat. Så här kan det låta: ” Rent aerodynamiskt borde inte humlan kunna flyga, men det vet inte humlan så den fortsätter flyga ändå” / Mary Kay AshP1030488 P1030492