Efter två veckor under blå himmel och värmande sol kommer jag åter hem till mitt Tusculum. Jag konstaterar nöjt att huset står kvar och trädgården likaså. Samma dag har vädergudarna bestämt sig att låta våren göra ett kort besök. Det är i slutet av februari, nästan mars. Det skarpa, vita vårljuset har landat i min trädgård och talgoxen piper sitt vårpip. Jag tittar förundrat på alla färger, blekare, vitare än Sydafrikas solgula savannfärger.
Jag går en runda i trädgården för att undersöka om jag kan hitta några vårtecken och se! Där finns de, de troget återkommande; snödroppen och krokusen.
Jag fyller på fåglarnas förråd och på eftermiddagen måste jag bara ta en sväng till handelsträdgården med förhoppning om att hitta lite vårblommor till mina krukor både inne och ute. Gamla genomruttna höstkol och ljungplantor slängs och istället stoppar jag ner några knoppande narcisser. Det får duga så länge.
Underbara blå iris. Snart kommer de att följas av mina lika vackra irisar bakom dammen och upp mot kullen.
…ocn så mina favoriter, de enkla ödmjuka pärlhyacinterna.
Den här gången fick det bli lila.
My Tusculum och trädgården vid sundet 
Kommentera