Plötsligt var granen utkastad, stjärnorna nedplockade och tomtarna undanstoppade. Dammsugaren och golvmoppen hade gjort sitt och så kunde jag försiktigt veckla ut det lila silkespappret runt de två första tulpanbuketterna från Hartills trädgårdar: Svenska tulpaner; höga, resliga, skira och alldeles, alldeles underbara, samt tre frasiga, fina papegojtulpaner.
Varje år får jag samma känsla i kroppen; en känsla av förtröstan och tillförsikt. Ord som får speciell betydelse i dessa tider då terrordåd sker över hela världen. Då människor har det svårt och lider. Min tacksamhet är väldigt stor för att jag, min familj, vänner, grannar, människor i Sverige fortfarande har möjlighet att åtnjuta demokrati, frihet, fred. Och att jag sakta kan veckla ut det lila silkepappret och sätta tulpaner i vatten.
My Tusculum och trädgården vid sundet 
januari 18, 2015 at 7:11 e m
Vi behöver verkligen sånt som påminner oss om hur bra vi har det, om allt vi har att vara tacksamma för – framför allt de små sakerna i vardagen! Som ljuvliga tulpaner! 🙂
Tack för din påminnelse om att njuta och känna tacksamhet! ❤
Kram
januari 18, 2015 at 9:11 e m
Tack snälla!